fredag 6 november 2015

Processen bakom Gunnesboskolans MIK-plan

Skolbibliotekarier och andra intresserade har ibland undrat hur vi tagit fram vår arbetsplan för MIK (där jag även räknar in det läsfrämjande arbetet). Följande text skrev jag våren 2014 som ett gästinlägg till Skolbiblioteksaktivistens blogg. Den beskriver processen bakom  den senaste MIK-planen.

Hela whiteboarden blir full när pedagogerna i F-3 jobbar fram grunderna i den nya MIK-planen.
Foto: Monika Staub Halling



Arbete pågår …

Måndag eftermiddag på Gunnesboskolan i Lund. Klockan är 15, det är konferenstid. Runt bordet i skolbibliotekets ena grupprum sitter jag, vår IKT-pedagog Jonas, en specialpedagog samt lärarrepresentanter från F-klasserna upp till årskurs 3. Mötet ska handla om hur vi framöver vill arbeta med barnens informationskompetens i de yngsta klasserna. 

Jonas, som är utbildad matte-/NO-lärare och IKT-pedagog, och jag, som är utbildad bibliotekarie med många års erfarenhet från grundskolan, har tillsammans med skolledningen kallat till det här viktiga arbetsmötet. Vi två har mellan oss mycket specialkunskap om IKT-användning i undervisningen, sökstrategier och hantering och tolkning av källor. Men det är inte vi ensamma som kan utveckla elevernas informationskompetens – vår roll är snarare att ha ett samlat grepp om hur det arbetet bedrivs på skolan i stort, att vara delaktiga när lärarlagen planerar kommande arbetsområden och att bidra med vår spetskompetens där den bäst kompletterar pedagogernas. Det underlättar att ha en struktur för arbetet, ett måldokument eller en handlingsplan som ger en röd tråd, en progression. 

Gunnesboskolan har länge haft en handlingsplan för arbetet med källkritik och informationskompetens med de större eleverna. Under läsåret har Jonas och jag varit inblandade i en rad större arbetsområden. Med fyrorna har vi detaljplanerat en fiktiv Sverigeresa, som – samtidigt som barnen lärde sig om Sveriges geografi – gav oss tillfälle att diskutera hur man planerar sin informationssökning, och hur man sedan rent konkret söker och sovrar. I sjuorna har vi deltagit i ett stort arbetsområde om högkulturer, där vi har samgooglat i klassrummet, diskuterat och granskat träfflistor, gjort förfinade sökningar och utforskat ytterligare källor. I niorna har vi varit med i ett stort arbetsområde kring miljö och framtid, som innehöll allt från skönlitterära framtidsskildringar över källkritisk granskning av debattartiklar till informationssökning om energikällor. Och i alla tre arbetsområdena bakade vi in en hel del upphovsrätt, om hur man hittar material som är fritt att använda och om hur man anger sina källor.

Vi känner oss hyfsat nöjda med hur det har gått, och strängt taget har vi nog gjort mer än vad som står i skolans handlingsplan. Som det är nu sätter handlingsplanen in i årskurs 3, med extra fokus på årskurs 4 och 7. 

Men nu sitter vi alltså här med pedagoger från de lägsta årskurserna för att se till att handlingsplanen omfattar även de yngsta eleverna. En sådan plan måste vara ett levande dokument, som följer skolans aktuella behov. Faktum är att det bara är ett och ett halvt år sedan den reviderades senast. 

Det gångna året har vår skolledning försett samtliga klasser i F-5 med gruppuppsättningar av surfplattor. Det är fantastiskt att ha tillgång till en uppsjö av fiffiga appar och roliga sätt att arbeta pedagogiskt med den nya tekniken – men som en lärare säger, man får inte tappa läroplanen ur sikte. 

Redan i årskurs 1-3 ska barnen enligt grundskolans läroplan lära sig att söka information i böcker, på webbsidor och i tidskrifter, och att bearbeta källor och information. Vidare ska de få arbeta med hur texters avsändare påverkar innehållet, och träna på att värdera källor och information.

Så står det i många ämnen, i lite olika ordalag, men vad betyder det? Vi behöver bryta ner formuleringarna, tar ner dem till (klassrums-)golvet. Så vi börjar mötet med att samla ihop sådant vi tycker borde finnas med – hela whiteboarden blir full. Vad är internet? Var kommer information ifrån? Vad är en källa? Får man ”bara ta saker” man hittar på internet? Vad gör Google? Får jag fota min kompis och lägga ut bilden? Vad finns det mer än Google när jag ska söka? Vad menas med ”trovärdigt”?
 
Vi samlar ihop allt vi vill ha med i MIK-undervisningen, och funderar över i vilken åk det är lämpligt
att introducera de olika spåren.                    Foto: Monika Staub Halling
 

Vi behöver också bygga in reflektion, barnen måste tidigt träna sig på att sätta ord på hur de tänker när de inhämtar information, eftersom lärarna på mellanstadiet kommer att betygsätta deras förmåga att resonera kring källors användbarhet. 

Oj vad mycket!”, utbrister en av lärarna när hon tittar på whiteboarden. 

Vi går laget runt för att höra hur respektive arbetslag i nuläget arbetar med surfplattorna. Det blir tydligt att det finns många idéer kring hur man kan jobba, men även att olika pedagoger har olika förkunskaper och förhållningssätt, vill ha olika sorters stöd från Jonas och mig. Alla önskar däremot att vi hittar en gemensam kärna för hur vi vill göra på skolan.

Vi behöver enas om vilka pusselbitar vi vill lägga i vilken årskurs, eller snarare i vilken årskurs vi vill börja jobba med vilken pusselbit. Det ska ju inte vara så att en lärare använder handlingsplanen för att bocka av, ”Nu har jag jobbat med källkritik, skönt, då var det gjort!”. Tvärtom, det är uppenbart att källkritiksövningar kan introduceras tidigt men att de sedan behöver växa med barnen, dvs. att uppgifterna kan bli allt mer komplexa, men att de ska vara en del av undervisningen ända upp till skolavslutningen i nian. Jag tänker mig att delar av den gamla handlingsplanen kommer att finnas kvar, vissa introduceras ett par år tidigare på ett något enklare sätt, medan andra måste ligga kvar i årskurs 9 för att eleverna ska kunna ta till sig dem.

Under våren kommer vi att ha liknande arbetsmöten med berörda lärare på mellan- och högstadiet, tills vi har landat i en aktuell handlingsplan som sträcker sig hela vägen från F-klass till årskurs 9. Sedan är det bara att sätta igång och planera tillsammans!

/Monika Staub Halling, Lund, i maj 2014 

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar